lokalingon

Idag slapp jag lösa hundar i spåret! Hade tänkt att ta ett halvt varv extra idag och på så vis tillryggalägga 15 km. Men det är ju det där med karaktären! När man sprungit 10 km och är vid bilen är det alldeles för lätt att tycka att det nog räcker ändå. Hade spåret varit 15 km hade det varit en helt annan sak, då hade jag varit tvungen ju. Men jag tyckte att Loka behövde lite till så vi avslutate med lite backträning. Det finns passande nog ett gammalt sandtag i anlutning till spårstart/slut. Jag vill undvika ren sandtagsträning därför att det ger ett onaturligt frånskjut, men det här sandtaget är så gammalt att det delvis är igenvuxet med gräs. Man kan med lätthet hitta sin väg uppför som är gräs/mossbetäckt. Det är härligt att se hur Loka tar i för kung och fosterland för att få komma upp och jobba ytterligare med att dra omkull husse i en kamplek. Jag vet inte hur många gånger hon skulle orka springa uppför med den intensiteten, men det känns som om vi var en bit ifrån den gränsen. Grejen är den att det ju också kommer an på mej eftersom jag går ner med henne längst ner i sandtaget, sätter henne där och springer själv uppför. Väl uppe kallar jag in henne och springer för allt vad tyglarna håller och väl därupppe blir det dragkamp. Jag ser nämligen den här träningen inte enbart som träning för Loka, utan också för mej själv. Intervallträning är något som jag själv också behöver i framförallt Taekwondon. Det räcker inte att bara nöta löpträning där har jag märkt. Annars finns det naturligtvis effektivare sätt att träna hund i backe.