Tand för tunga

Ännu en gång har jag fått bekräftat att lita på hunden när det handlar om spår. Jag var "nästan" säker på att hon spårade fel, för det var absolut inget tapp. Var snubblande nära att bryta eftersom spåret ju nästan säkert inte gick där Loka tydligt visade att det gick, man jag höll tand för tunga. Så plötsligt markerar hon lyckligt apporten! Så det var bara att tugga i sig att det är hon som spårar och jag ska bara hänga med...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0