lokalingon

Så kom vintern och snön. Naturligtvis har jag alldeles för sent lagat dragselen som gick sönder förra vintern, det är ju alltid långt till nästa vinter gott om tid för sånt.. Nåja, jag spänner för pulkan och Loka är het på gröten och drar som bara f-n. Mellan mej och pulkan har jag ett band som hindrar henne från att dra ifrån mej, samtidigt som jag kan göra motsånd och öka belastningen efter behov. Men denna premiärdag för pulka är hon som sagt så het att jag helt enkelt sätter mej själv i pulkan. Det ska väl lugna henne efter en stund tänker jag. Icke då! Långa sträckor i hög fart släpas jag runt ihopvikt i den lilla pulkan. Bitvis är snöförhållandena och lutningen sådan att jag återupptar den gamla strategin med att gå bakom i snöre, men större delen av sträckan slipper jag gå! och rundan runt sjön är ändå 7 km. 
Upprymd av hennes uppenbara styrka i jämförelse med förra vintern märker jag att skakeln nu håller på att gå av vid fästet i pulkan. Besvikelse! Men så är det när man håller på med gamla grejer.
Så står jag utan dragdon igen när jag påminner mej om de gamla miniskidorna i garaget. På med dem, midjebältet, två koppel och båda hundarna. Nessies koppel är en halv meter längre än Lokas och då fungerar Nessie som hare. Loka gör allt hon kan för att hinna ikapp. Sen går det undan igen. Men nu krävs det mer av balans för egen del, så det har slutat i ett par snömoln. Men kul är det. Igår blev det två turer á runt 7 km och idag ca 5 km.