Varg, ulv, tasse, gråben...


I samband med vargjakten tidigare i år sa Andereas Carlgren att jakten var nödvändig för att minska de genetiska skadorna som uppstått på grund av inavel. Naturligtvis ansåg jag att det var rent jäkla skitsnack. Motsatsen till inavel är ju en stor genetisk variation. Oavsett om en stam är starkt inavlad så har de enskilda individerna en genetisk uppsättning som i någon mån skiljer sig från de andra. Skjuter man av individer så minskar man naturligtvis det genetiska utbudet i populationen, för att inte tala om risken att det skjuts individer som härstammar från de mycket få vargar som på senare år invandrat och bidragit med nytt blod.
När forskarna fått undersöka de skjutna vargarna konstateras det att de i huvudsak är friska och välmående. På sina håll mottas detta med förvåning. Detta borde inte alls vara förvånande. Naturen är naturligtvis allra bäst på att sålla bort defekta och undermåliga individer. De djur man på sina håll förväntat sig att hitta, har sannolikt redan dukat under av det hårda liv som naturen erbjuder.
Tills nu har jag varit mycket kritisk till Carlgrens strategi i vargfrågan. Sent om sider kommer det fram att det finns mer i denna strategi. Man planerar att plantera in obesläktad varg hämtad från främst Finland.
Likväl finns det inget biologiskt skäl till att ha gjort den avskjutning som nu gjorts. Däremot kan det ur ett strategiskt och psykologiskt perspektiv vara motiverat. Vargen är ju ett kontroversiellt djur, i synnerhet i vissa kretsar i glesbygd. Vargens existens står och faller med hur man hanterar opinionen i dessa trakter. Om de kan känna att de faktiskt har möjlighet att begränsa den lokala stammen med en viss avskjutning, kan möjligen den värsta kompromisslösheten minska. Om de får löfte om att "deras" flock begränsas till, låt säga, 8 individer så kanske de kan acceptera att det planteras in en finsk varg. Rent praktiskt går det aldrig att till en befintlig flock bara stoppa in en främmande individ. En av de vanligaste dödsorsakerna hos varg där revir ligger tätt är just revirstrider. I ett befintligt vargrevir borde det kunna finnas förhandlingsutrymme med lokalbefolkningen för inplantering. Däremot lär det vara svårare att nyetablera varg i ett område. Hur det ska ske rent praktiskt återstår att se, men tanken därom köper jag.
Även om varje individ är värdefull ur ett genetiskt perspektiv så finns det de som kan vara än mer värdefulla. Därför går det också ur ett biologiskt perspektiv att motivera jakt om motprestationen är inplantering av obesläktad varg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0