Belöningar och tillämpning
Det finns de som undrar vad det ska vara för mening med att ha en hund som gillar att dra i trasa eller springa efter en boll. Det kan man ju undra om man inte förstår att det inte har ett egenvärde i sig. Däremot är det ovärderliga "nöjen" och hjälpmedel för att belöna hunden. I de här sammanhangen är det också en stor poäng med en matglad hund eller en hund som vill bli kliad på magen eller inte vet något bättre än att få tvätta husse i ansiktet. Belöningar kan se mycket olika ut och det är en fördel om hunden gillar många olika sorter. En anledning till det är att de passar olika bra till olika tillfällen, beroende på vad du vill uppnå (förutom att tala om för hunden att den gjort något bra).
Förväntan på olika typer av belöningar försätter hunden i varierande sinnesstämningar. Det kan vara lite induviduellt men generellt kan man säga att mat och sociala belöningar är lugnande och lekbelöningar drar igång hunden. En del hundar är alltid som filbunkar och kan oavsett övning belönas med lek. Andra stressar upp sig och kan inte focusera på sin uppgift om det förväntas lek. Det är det avsevärd fördel om det finns en arsenal med belöningsvarianter.
Just nu håller jag på att träna kryp med Loka. Vi är bara precis i början av inlärningen och då passar det bra med godisbelöning eftersom krypet måste ske behärskat och med rätt teknik. Skulle hon förvänta sig att jag kastar iväg en boll i det här stadiet så skulle det slarvas och hastas iväg alldeles för fort. En annan fördel nu med godis är att träningen blir så mycket mer effektiv. Jag kan belöna mycket tätt och fortsätta direkt efter belöning. Med lek tar det en god stund innan vi kan gå vidare. När tekniken sen väl sitter kan jag mycket väl variera med lekbelöning på olika sätt.
Om jag vid inkallning vill förstärka farten in till mej använder jag mej av lekbelöning i form av trasa eller boll. Här gör många misstaget att slita fram belöningen när hunden i sakta mak närmar sig. Vad är det då som händer? Jo, du belönar en seg ingång och det var ju precis tvärtom mot vad vi ville. Visst, hunden ökar farten när belöningen slits upp men den belönas för sitt sengående. Belöningen ska slitas fram när hunden håller den fart du vill ha! Det finns lite upplägg för hur man successivt får en seg hund att öka, men är du inte nöjd ska hunden inte belönas.
Loka håller ofta en mycket hög fart vid både inkallning och budföring. Så hög att det för den andra mottagaren ibland är lite läskigt om de inte är vana vid Lokas ingångar. Men så tränar vi också oftast ingångar och fart separat. Då och då sätter vi ihop momentet.
Fartträningen går till så att jag kallar in Loka. Leksaken skall vara dold för henne och hon ska helst inte ha sett att jag stoppat på mej den. Om jag är nöjd med farten sliter jag någonstans på vägen in mot mej (eller mottagaren om det är budföring) upp belöningen och hon får komma in och leka. Från det ögonblicket belöningen kommer upp är resten helt kravlöst, bara lek. Skulle hon sega, så bryter jag bara. Inga korrigeringar eller lockande! Jag visar också tydligt med kroppsspråk att jag bryter genom att vända mej ifrån henne och kanske säga uppgivet "oj, oj vad segt" eller liknande. Skulle det bli en vana att komma in segt, får jag fundera på varför och lägga upp en stegringsplan därefter.
Slarva inte med belöningarna. Det är ju ofta det som är grädden på moset för hunden. En del övningar är visserligen självbelönande för hunden och då är det bara att tacka för det. Variera belöningarna, dels för att passa det ni gör just nu men också för att hunden inte ska tycka att det är enformigt. Var oförutsägbar! Låt hunden förstå att gör den bara rätt så kan belöningen komma när som helst och den ska helst dyka upp som blixten från klar himmel, dvs trasan ska inte hänga och dingla ur fickan eller ta en kvart att ta fram efter en del krångel. Jag tipsade en träningskompis som köpt en ny lädertrasa att montera den som Robert Deniro gjorde sin pistol i filmen Taxi Driver, i skjortärmen så att han med en armrörelse fick revolvern att snyggt och snabbt glida ut i handen. Scenen där han står framför spegeln övar och säger "Talking to me?" är oslagbar. Tänk på den när ni tränar hund!
Förväntan på olika typer av belöningar försätter hunden i varierande sinnesstämningar. Det kan vara lite induviduellt men generellt kan man säga att mat och sociala belöningar är lugnande och lekbelöningar drar igång hunden. En del hundar är alltid som filbunkar och kan oavsett övning belönas med lek. Andra stressar upp sig och kan inte focusera på sin uppgift om det förväntas lek. Det är det avsevärd fördel om det finns en arsenal med belöningsvarianter.
Just nu håller jag på att träna kryp med Loka. Vi är bara precis i början av inlärningen och då passar det bra med godisbelöning eftersom krypet måste ske behärskat och med rätt teknik. Skulle hon förvänta sig att jag kastar iväg en boll i det här stadiet så skulle det slarvas och hastas iväg alldeles för fort. En annan fördel nu med godis är att träningen blir så mycket mer effektiv. Jag kan belöna mycket tätt och fortsätta direkt efter belöning. Med lek tar det en god stund innan vi kan gå vidare. När tekniken sen väl sitter kan jag mycket väl variera med lekbelöning på olika sätt.
Om jag vid inkallning vill förstärka farten in till mej använder jag mej av lekbelöning i form av trasa eller boll. Här gör många misstaget att slita fram belöningen när hunden i sakta mak närmar sig. Vad är det då som händer? Jo, du belönar en seg ingång och det var ju precis tvärtom mot vad vi ville. Visst, hunden ökar farten när belöningen slits upp men den belönas för sitt sengående. Belöningen ska slitas fram när hunden håller den fart du vill ha! Det finns lite upplägg för hur man successivt får en seg hund att öka, men är du inte nöjd ska hunden inte belönas.
Loka håller ofta en mycket hög fart vid både inkallning och budföring. Så hög att det för den andra mottagaren ibland är lite läskigt om de inte är vana vid Lokas ingångar. Men så tränar vi också oftast ingångar och fart separat. Då och då sätter vi ihop momentet.
Fartträningen går till så att jag kallar in Loka. Leksaken skall vara dold för henne och hon ska helst inte ha sett att jag stoppat på mej den. Om jag är nöjd med farten sliter jag någonstans på vägen in mot mej (eller mottagaren om det är budföring) upp belöningen och hon får komma in och leka. Från det ögonblicket belöningen kommer upp är resten helt kravlöst, bara lek. Skulle hon sega, så bryter jag bara. Inga korrigeringar eller lockande! Jag visar också tydligt med kroppsspråk att jag bryter genom att vända mej ifrån henne och kanske säga uppgivet "oj, oj vad segt" eller liknande. Skulle det bli en vana att komma in segt, får jag fundera på varför och lägga upp en stegringsplan därefter.
Slarva inte med belöningarna. Det är ju ofta det som är grädden på moset för hunden. En del övningar är visserligen självbelönande för hunden och då är det bara att tacka för det. Variera belöningarna, dels för att passa det ni gör just nu men också för att hunden inte ska tycka att det är enformigt. Var oförutsägbar! Låt hunden förstå att gör den bara rätt så kan belöningen komma när som helst och den ska helst dyka upp som blixten från klar himmel, dvs trasan ska inte hänga och dingla ur fickan eller ta en kvart att ta fram efter en del krångel. Jag tipsade en träningskompis som köpt en ny lädertrasa att montera den som Robert Deniro gjorde sin pistol i filmen Taxi Driver, i skjortärmen så att han med en armrörelse fick revolvern att snyggt och snabbt glida ut i handen. Scenen där han står framför spegeln övar och säger "Talking to me?" är oslagbar. Tänk på den när ni tränar hund!
Kommentarer
Trackback
